Har idag fått höra att det är okej att "slarva" lite. Att det är okej att leka lite. Strunta i former och utseende och kör mer på känsla. Skjut från höften, typ. Det var otroligt befriande att höra, samtidigt som jag blev ytterst förbryllad. Hur många gånger har jag inte fått höra att jag måste SLUTA slarva? Vara mer fokuserad. När allt håller på att gå över styr med den stora brukar jag försöka se allvarlig ut och säga: "Snälla, k-o-n-c-e-n-t-r-a-t-i-o-n nu, så går det här lite bättre, och så brukar vi skratta läppen av oss. Vi är inte så bra på att styra upp oss när det inte gäller, men då det gäller, och andra sidan, brukar vi fixa det mesta.

Hur som helst var det härligt att höra en annan röst än min egen, säga att det faktiskt är helt okej att leka lite, slarva lite. Och den personens röst tillhör dessutom en av dom 100 bästa i en viss genre, så en viss tyngd har det iallafall, tycker jag.

Former, skärpa, vinkel, fokus, ljus, det är så mycket som spelar in, det är ju som med utseendet, det spelar roll, men om känslan inte finns där blir det inte så där bäst som man först kan tro.

Länge leve leken!