onsdag 21 april 2010


Varning! Varning för askmoln från vulkan, varning för svallvågor från fartyg, varning för snö... det finns mycket som är farligt som samhället måste informera oss om. Jag hade tänkt att det här inlägget skulle handla bara om otrohet, och jag kommer snart till det, men först måste jag berätta att jag hörde en debatt på radion om detta askmoln som ställer till det för flygbolagen runt om i Europa. En reporter frågade en islänning om han var rädd. Mannen från Island svarade att han inte alls vara rädd, det är ju som det är med dessa vulkaner på denna ö, dom finns, och det är inte precis vi som tryckt på knappen så att dom börjar leva. Nej, han var inte rädd, däremot var han orolig för alla bönderna som har sina betesmarker och åkerjord i närheten av vulkanen. Hur ska dom nu överleva?
Jag blev lite glad. Han tänkte inte på sig själv så mycket, han tänkte att det som sker i naturen är ganska naturligt, men framför allt tänkte han på sina medmänniskor, bönderna som nu kanske inte kan fortsätta leva på sitt jordbruk på grund av all lava som förstört deras marker.
Fler borde göra som den mannen. Att bry sig om. Andra. Naturen. Kanske kan samhället varna för egoism? För otrohet? Kan inte låta bli att fundera på om det här med det eventuellt inställda bröllopet mellan Jonas och Madeleine. Jag ska inte komma med några moralkakor då jag verkligen inte känner till någonsom helst fakta i detta fall, men hur tänkte han? Vad är väl en bal på slottet? Vad är väl halva kungariket mot en natt med en okänd kvinna? Ja, det får bli som det blir med det där, jag är i alla fall lyckligt gift och väldigt nöjd med mitt liv som (fattig) student med drömmar om ett radhus på 107 kvadratmeter, en katt och en hund...

2 kommentarer:

  1. Ååh så bra sagt Annelie! Va glad för det man har och inte vara ledsen för det man inte har. Det behövs inga fler egoister just nu, det är världen full av ändå. Pussar!

    SvaraRadera
  2. Ja herregud.
    Naturen och medmänniskorna är ju vår kontext och den ska vi hantera väl, precis som oss själva. Islänningarna har hajat det här, precis som folket uppe i Rute där jag bor och trivs. Ensam klarar man sig inte, men tillsammans kan man utföra grejtans grejer!
    kramisar och lycka till på lördag :)

    SvaraRadera