Det lutar åt att jag blir uttagen. Snart kan det vara jag som kör stora, stora bilar i hög fart. Fast i lördags var det nära att jag tryckte på stopp knappen. Jag var så himla trött att jag inte ens orkade gosa med den stora. Vi hade bullat upp inför TV-festen, men det hela slutade med att vi pinade oss igenom sista halvtimmen. Jag var totalt slut i kropp och knopp, men ändå väldigt stolt och glad. Jag hade under veckans gång gjort saker jag aldrig trodde jag skulle göra, eller klara av. Att hoppa i plurret med simfötter och torrdräkt i hamnen bland båtar och isflak är inte direkt något jag ser mig göra bara så där. Fast det gjorde jag minsann. Och (alla) överlevde. Tack alla fina kompisar och utbildare. Utan er hade jag inte fixat hoppet! Nu ser jag fram emot resten med skräckblandad förtjusning. Det blir inte lätt, men jag ska kämpa hela vägen, så får vi se om det räcker. Godnatt på er alla där ute.

Jag är eld och lågor! Det här blir bra! Kanske, kanske har vi nu det vi hoppast på...Spännande, intressant och med härliga människor. Känns bra det här!

Blod, svett och tårar. Kanske visar det sig än en gång att det är värt och kämpa lite. Fast måste allt ske i Februari? Den månaden ser verkligen tjuvtjock ut. Ber till högre makter, och yogar förstås, för att jag ska hinna och klara av alla dessa deadlines och tester. Går det så går det. Gör det inte det går livet vidare ändå. Andas in, andas ut, andas in, andas ut, det är fortfarande så att det som kommande månad har att erbjuda är något som jag verkligen vill göra och hålla på med. Så... andas in, andas ut...

06.27. Jag smyger upp och tar en snabb dusch. Lite kaffe, en macka och lördagens DN. Fick äntligen läsa artikeln om Anton Corbijn. 06.45. Försöker väcka den stora, men den stora vill fortsätta sova en stund till. Låt gå för det. Tillbaka till kaffet. 06.48. Små fötter stannar i hallen. Där står den lilla. Leende, med håret som en gloria och ränder från kudden i ansiktet. Den lilla säger: - Hungrig.

Hon sträcker sina små armar mot mig, och ger mig DET leendet. Vi går in i köket och fixar frukost. 06.52. Den stora kommer in. Täcke och filt runt kroppen. Hårrufs. Den stora säger: Godmorgon. Jag vill ha mjölk och flingor, tack. Ett leende och den lilla ylar av glädje.

Ser ut genom fönstret. Det är mörkt och luften är tung av regn. Snögubben på gården har sjunkit ihop lite.

07.46. Vi sitter i bilden på väg mot skola och dagis. Den lilla sjunger, den stora skrattar. Vi stämmer in i den lillas sång. Puss, puss och ha en bra dag! Långa, varma kramar.

08.02. P2 och ekonyheter. Jag är på väg mot en ny, spännanade dag.

2012 har just börjat. Nio dagar har gått och det var länge sedan jag bloggade. Det har liksom inte blivit av. Jag har målat, plåtat, läst, busat och funderat istället. Inte för att det inte funnits tid däremellan, men det har varit så skönt att bara få vara i skapandet en längre stund. Nu håller jag tummarna för att det blir ett gult 2012. Ett galet, levande och roligt år!

Bra, bättre, bäst. Ibland går det helt enkelt bra. Det är roligt. Träffade en vän häromdagen. Vi pratade om åren som just varit. Det var roligt att träffas igen, men inte roligt att tänka på allt som hände de där två åren som just varit. Usch, vad mycket toktigt som hände då! Fast jag lärde mig en hel del, och så kom ju den lilla till oss. Det var roligt. Nu målar och plåtar jag igen. Det är roligt. Det vill jag fortsätta med.

RGB. Grundfärgerna. Läran om färger och dess betydelse. Det är mycket vi ska lära oss. Vad är konst? Finns det verkligen bra eller dålig konst? Hur mycket av det privat jaget måste komma fram? Hur mycket Zlatan är det i hans bok egentligen? Allt eller inget? Den lilla har galet humör, skitsur och överlycklig på 2 röda. Den stora stampar i golvet. Vi skrattar och springer ett varv till. Tur att det finns annat i livet också.